Related Paintings of unknow artist :. | Portrait of the King Charles X of France in his coronation robes | Sunrise in the thin Zachary | Seascape, boats, ships and warships.38 | malning av p brueghel d a | Queen Victoria Lying in State |
Related Artists:
Vladimir Lukich Borovikovsky
(Russian: July 24 O.S. 1757 - April 6 O.S. 1825) was a Ukrainian-born painter who dominated Russian portraiture at the turn of the 19th century. ladimir Borovikovsky was born dymyr Borovyk in Myrhorod (now Ukraine) on July 24, 1757. His father, Luka Borovyk was a Ukrainian Cossack and an amateur icon painter. According to the family tradition, all four of Borovyk's sons served in Myrhorod regiment, but Volodymyr retired early at the rank of poruchik and devoted his life to art mostly icon painting for local churches. Borovikovsky may have lived the remainder his life as an amateur painter in a provincial town if not for an unexpected event. His friend Vasyl Kapnist was preparing an accommodation for Empress Catherine II in Kremenchuk during her travel to newly conquered Crimea. Kapnist asked Borovikovsky to paint two allegoric paintings (Peter I of Russia and Catherine II as peasants sowing seeds and Catherine II as a Minerva) for her rooms. The paintings so pleased the Empress that she requested that the painter move to Saint Petersburg. Portrait of Maria Lopukhina, 1797After September 1788 Borovikovsky lived in Saint Petersburg where he changed his surname from the Cossack "Borovyk" to the more aristocratic-sounding "Borovikovsky". For his first ten years in Saint Petersburg, he lived in the house of the poet, architect, musician and art theorist, Prince Nikolay Lvov, whose ideas strongly influenced Borovikovsky's art. At 30-years-old, he was too old to attend Imperial Academy of Arts, so he took private lessons from Dmitry Levitzky and later from Austrian painter Johann Baptist Lampi.
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
henry john sylvester stannard
1870-1951